"Hej mamma, var är du? Jag har just blivit påkörd..." Det samtalet fick jag idag. Ett samtal som varje förälder, varje individ, bävar att få. Bilfärden till olycksplatsen var en av de längsta färderna i mitt liv. Vi hade änglavakt! Verkligen! Ungen mår bra! Allt är okej! Materiella skador är bagateller. Fullständiga bagateller! Gäller att inte förstora det hela och åtgärda det som åtgärdas bör. Känner ändå att livet kunde lugna ner sig lite. Lite vanlig tråkig vardag tack, om jag på be...
Nu ska jag natta Lillebror. Åh nej, han behöver inte nattas. Egentligen har vi aldrig nattat honom, för han vill somna själv. Det är nog jag som har behov av att lägga mig tätt intill ungen och snusa på honom en stund. Snusa på livet! Sov gott alla ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar