En tyst minut...

Hej!

Barnen har många funderingar och tankar angående tragedin i Norge. Redan i söndags när vi var på fotbollsplanen på Kokkola Cup, hade vi en tyst minut. En berörande stund när hela den stora gräsplanen med alla dess fotbollsplaner, alla ivrigt spelande barn, alla hejande föräldrar och åskådare, allt och alla stannade upp. En mycket fin och rörande stund.

Den stora vita krukan vid entrén är så här fin just nu.

Ni som följt min blogg en tid kommer säkert ihåg att jag berättande om min storebror som drunknade när han var fem år gammal. Det var en tragisk olycka. "Att mista sitt barn är det värsta som kan hända en förälder, men livet måste gå vidare", så säger min mamma. Det får vi väl önska och tro...

Ta väl hand om er och era kära!

Kram!