2 juli 2011

1.7.1972.

God morgon!

Verkar bli en fin dag i dag igen. Hoppas åskan håller sig borta, för gårdagens kraftiga åskväder skrämde många. Det är Fotbolls Cup i stan. Vi ska iväg och heja på Storebrors lag. Han kan tyvärr ännu inte spela på grund av olyckan i vintras, men heja kan vi desto bättre!

Igår var det 39 år sedan min bror drunknade. Fem år gammal. En tragisk olycka som i det flesta fall när ett barn omkommer. Vi pratar om honom ofta och drömmer om hur det skulle varit om han levt. Han är med oss alla dagar. Han sitter på ett moln och håller ett ömt öga på oss. Det är mysigt att tänka så.


Vid radion i köket sitter tre spralliga änglar. Änglar som symboliserar
våra tre barn. Livslevande, fulla av energi, glada och lyckliga. 

Med dagens ord vill jag inte göra er ledsna (det är inte jag heller) utan påminna er om att ta vara på vardagen, göra det bästa av den och komma ihåg hur värdefulla era barn är. Vi glömmer det så lätt i vår hektiska vardag.

Önskar er en fin lördag!

4 kommentarer:

  1. Hejsan! Toivottavasti tänään ei tule ukkosilmaa, eilinen oli kamala.Vettä tuli niin että kellarin oven edessä oleva kaivo pystynyt imemään. joten tuli vähäsen ovesta sisään.Pionit makaavat maata myören.Toivotan hyvää viikonloppua!rm.

    SvaraRadera
  2. Thank you for writing this story on your blogg. Sad but also beautiful. Time flies and after those difficult experiences we grow even stronger. Best wishes for you and your family!

    SvaraRadera
  3. Tack Marta! Time flies...Livet går vidare! Önskar Dig en riktigt skön sommar! KRAM!

    Leikkaa pionit ja pistä maljakkoon, niin saat nauttia niistä sisällä. Hyvää viikonloppua myös sinulle. Hali Hali!

    SvaraRadera
  4. Ursäkta, jag menade STOREbror /N

    SvaraRadera