En röd med fyra veck

Just nu sitter jag i mitt syrum i färd med att sy något så tråkigt som pannlappar, eller grytlappar, om ni föredrar den benämningen. Dessa lappar går åt som smör i solen på min Gubbes jobb. Han driver en liten lunchrestaurang och där kokas det självfallet dagligen. Pannlapparna nöts och blir så hastigt smutsiga att jag valt att sy nya an efter, i stället för att tvätta. Det blir aldrig riktigt fräscha hur mycket man än tvättar. Har jag lovat så har jag! Bara att skrida till verket! Hahaa!

Egentligen är jag sugen på att sy nya kuddar till vardagsrummet. Drömmer om att att sy en likadan som denna röda, den som jag sydde till jul. Jag gillar enkelheten och de stilrena i just denna variant. Tänker mig en ljus lila till vår mörka gråa soffa. Lagom fräscht till våren också. Vill du testa själv är det bara att bestämma hur djupa veck du vill ha och sy lodrätt flera efter varann. Bestämma storlek och i med blixtlås och sy ihop. Det är inte så komplicerat alls.

En och annan äggkartong

Snart är det påsk och äggkonsumtionen skjuter i höjden. Eller är du som mig och äter lika mycket ägg året om. Jag gillar ägg i alla dess former. Framförallt ett snabbt och mättande mellanmål. Nå, det var inte mina mellanmål vi skulle diskutera utan återbruk av kartongen. Världens mångsidigaste kartong att återbruka och samtidigt väldans bara att tända eld med i bastukamin och kakelugnen.

Här kommer igen ett av mina husmorstips. Att använda locket till botten i skräphinken. Eller roskisämbare, på ren österbottniska. Haha! Kartonglocket suger upp eventuellt läckage och håller botten på hinken torr och ren. Enkelt att byta ut an efter det blir daskigt eller vått och du slipper skura hinken så ofta som tidigare. Återbruka mera, säger jag! 

Fin kvinna dagen till ära

Detta inlägg hade jag förberett länge sedan. Kring nyår faktiskt, men idag kom jag på att skriva om det och publicera internationella kvinnodagen till ära. Lyfta fram och skriva om en kvinna jag lärt känna via bloggandet. En kvinna som gör skillnad. Hon sprider glädje och lycka. Peppar och stöder. Hör av sig när man som minst anar det. Helt otroligt fin! Kvinnan jag skriver om är Anna-Lena. Min vardagshjälte!

 

 

Hon är beundransvärt omtänksam. Genuint snäll. Inte snäll för att gör sig till utan bara så där rätt igenom god. Tror hon är så trygg i själv så att hon kan dela med sig av helhjärtad glädje. Ni vet människor som är tillfreds med så mycket i sina liv, att de syns på dem. De strålar ikapp med solen. Och när man mår bra har man inga problem som helst, att dela med sig av lyckan och strålarna. Sådan är hon, enligt min analys, i varje fall.

Innan jul, då när allt var ovisst angående mina provsvar från patolgen och jag mådde som sämst psykiskt, hörde hon av sig en lördagseftermiddag helt apropå. Jag hade galet brått just den eftermiddagen eftersom jag hjälpte min man med catering av två julfest. Hon meddelade kort att hon kommer via ändå, om de passar, för att lämna en liten överraskning till mig. Bara för att skämma bort mig och pigga upp min tillvaro. Kändes lite galet och nästan pinsamt att jag inte hann vänta hemma på henne. 

När jag kom hem på natten och öppnade paketet fick jag nästan hjärtstopp. Milda makter! En liten gåva skrev hon i meddelandet. Paketet var enormt och innehållet ännu större när jag plockat ihop alla delar. Ni ser ju!

Hon tyckte den skulle passa som "centerpiece" till mina dukningar. Det gör den verkligen. Redan på nyårsafton förgyllde den nyårsdukningen. De bilderna ska jag visa en annan gång. Nyårsdukning i mitten av mars känns helknasigt eller hur! Rören är löstagbara och kan varieras hur man vill. Själva ställningen är hopvikbar och man kan ha den rak lång, slingrande eller som en "klump". Just nu står den på ena köksbänken hopvikt till "klump" utan blommor och är så fin bara så.Och visst är den fin! Så rysligt fin!

50-åringen i skolan

Han fyllde år vår lärare. Eller han fyller först om några dagar, men vi överraskade honom redan, eftersom vi alla är på sportlov på den riktiga dagen. En flaska Amarone är aldrig fel. En partyhatt och silvriga femtio.

Jag sydde och tryckte en unik väska till honom med lite "inside-skämt". Inga märkvärdigheter, utan bara en lite gåva och ett minne från hela klassen. Han blev överraskad! Väldigt överraskad! Och vi desto gladare!

Jag pysslade ett lagom skämtsamt kort och paketerade matchande som alltid. Rena nöjet att fixa småfina paket. Grävde i garnlådan och hittade perfekt färg på garnen. Tipselitips där! Dyk ner i garnlådan!

 

Hummus Chips

Jamen fy Fabian så gott! Kunde vräka i mig 30 påsar, typ! Sempers glutenfria kikärtschips. Säkert inte de allra nyttigaste, men vill åtminstone tro att de är nyttigare än vanliga potatischips. Har dock ingen vetenskaplig studie på det och vill inte ha det det heller, för så rysligt goda är dessa. Hahaa! Finns två olika varianter, här i butikerna i våra trakter i alla fall. Sportlov och chips! Det är väl ändå lyxigt värre det!

Återbruk till frukten

Jag är född som en fanatisk ordningsmänniska. Fick en hel del med modersmjölken också faktiskt. Min mamma när snäppet "värre" än mig. Men då livet blir så mycket lättare då var sak har sin plats. Alla i familjen vet var saker och ting finns. Sätter tillbaka på samma plats. Jamen, visst är det lätt som en plätt ju, bara man orkar följa systemet.

Allt sedan vi köpte nytt kylskåp har grejerna sökt sina platser i skåpet. Dessutom är skåpet betydligt mindre invändigt än vårt gamla. Beror på att det är mer energisnålt och designat enligt det, antar jag. Men nu har jag kommit på en lösning till fruktlådan. Återbrukar fruktaskar och får bättre ordning. Ni vet det plastiga (miljöförstörande) askarna vissa frukter ligger i när de säljs i butiken. Vi har två fruktlådor i vår kyl, och i den nedre har vi rotfrukterna i likadana plastaskar. Glömde ju fota det märker jag nu.

Glutenfria havrerutor

Enklare än såhär blir det inte! Jag har testat en ny mjölblandning igen. Är alldeles för lat eller egentligen ger jag mig inte tid att inhandla, söka recept och laborera med olika mjölsorter. Har testat några färdiga glutenfria mjölblandningar och blivit glatt överraskad. Här den förra. Också den väldigt god. Denna gång Mylläris havrerutor. Väldans enkelt och riktigt goda! Innehållsmässigt var det också en 10-poängare. Inte en massa ruskiga tillsatsämnen som det köpta glutenfria bröden ofta innehåller. Gräddade dessa i ugnen vid vår stuga och missade lite angående värmen och temperaturen. En gnutta kompakta, men ska verkligen testa igen, för så goda var de.

Jag har ätit glutenfritt i över två år, bara för att min mage sa stopp. Det kan hända att det var vetemjölet och sockret som var boven. Så efter sportlovet tänkte jag försöka böja testa andra inhemska mjölsorter igen. Jag har inte medicinskt konstaterat ha celiaki och därför tänkte jag köra testet.

Ny kostym i puderrosa

Jag har en plan! Och den har jag haft länge, men rackarns då brist på tid sätter käppar i hjulen. Min älskade gungstol i vardagsrummet behöver nytt tyg. Där har den stått och väntat flera år kamouflerad med en naturvit filt. I höstas köpte jag ett svartvitt stormönstrat tyg som jag redan hunnit skippa. Istället tänker jag mig ett överdrag i detta puderrosa stilrena tyg. (lite dålig bild och svårfångad färg)

Egentligen föddes idén med puderrosa, när jag fick dessa ljuvliga mattor. Jag tänker inte klä om gungstolen, utan bara sy en borttagbar "huva". En enkel ny kostym med andra ord. Gungstolen har jag ärvt av min farmors bror för en herrans massa år sedan. Min svärfar och jag restaurerade den i mitten av 1990-talet, enligt alla konstens regler. Den var isärplockad i minsta beståndsdel och allt fixades. Trädelar, fjädringen, banden inuti, ja allt. 

Men de ljusa tyget med gröna inslag har blivit smutsigt och dessutom gillar jag det inte mer heller. Att klä om den har jag varken tid eller lust med, så "huva" få det bli. Den lilla fina pallen ska jag också piffa till lite. Den har Storebror gjort på träslöjden när han gick i lågstadiet. Den är mig väldigt kär och framförallt skön att slänga upp fötterna på när man sitter i gungstolen. Jag ska visa er allt sedan när det är klart.

Hyllan på bilden nedan kom jag att börja fundera på i kväll också. Hög igenkänningsfaktor när Linda beskrev att hon varje år den här tiden slås av samma iver att göra om och fixa hemma. Anna-Lena instämde, men hon gick så långt att hon målade om vardagsrummet direkt, liksom! Jag då, jag har funderat om jag ska måla hyllplanen på hyllan ända sedan vi satt upp hyllan för snart 1,5 år sedan. Lika rapp som Anna-Lena är jag verkligen inte. Hahaa! 

De magiska elva

De lyckan man ser i ett barns ögon, är den sanna lyckan, tänker jag. Den genuina. Som när ett barn fyller år. Och barnet sprudlar av lycka. Lillebror fyllde elva förra veckan och vi har minsann firat honom.

Födelsedagsfrukost 07.15, en vardag, innan skolan började kl 8.00. Födelsedagsfest vid stugan för mor- och farföräldrar. Lillebror bjöd på tårta han bakat själv. Bäddade in den i triljoner marshmallows och hutlöst mycket strössel. Men god var den! Och precis så som han ville ha den. Det är det viktigaste!

I söndags hade vi igen kalas. Hemma denna gång och med blåvitt hockey-tema. Det hade Lillebror önskat redan flera månader sedan, då när han hittade blåa och vita ballonger med hockeyspelare på.

Han önskade sin favorittårta, prinsesstårta, och så fick det bli. Blå marsipan och hockeytema här också. Kvällen innan kalaset knåpade vi ihop dekorationerna till tårtan. Jag hade fantiserat något helt annat, men nu var de Lillebrors tårta och han fick självfallet bestämma. Han var så nöjd över resultatet.

Inget kalas utan chokotårta hos oss. Så har det nästan blivit. Jag testade nytt recept, ett hitte-på-recept som vanligt. Det blev allt annat än lyckat. Gästerna gillade, men inte jag. Fniss! Gör om gör rätt. Får testa vidare.

Det är längesedan jag visat en endaste bild på inredning hemifrån. Det har inte hänt speciellt stora förändringar och har därför inget nytt att visa. En drös nya kuddar innan jul, var allt i inredningsväg här på hemmafronten. Ett kalasfint kök har vi nu i alla fall. Ja, inte vit duk och kaffedukning, men partygirlanger och ballonger. De får hänga kvar i väntan på kompiskalas.

Den jävla ribban

"Sänk ribban, det är bara du som vet hur det ska vara!" Åter igen, behövdes den påminnelsen! Oj urk så lätt man glömmer. Höjer och höjer, den där jävla ribban. Åt sig själv och ingen annan. Hur svårt kan det vara?! Det är mycket som jag behöver få ordning på och himmelens gärna dessutom lyckas med det jag åtagit mig. Hon min fina vän, som jag inte träffat på länge, tog ner mig på jorden igen och avslutade med orden, "Tack, för att du är Mona!"

...och så trillar det en tår av tacksamhet, lycka och livsglädje! Kram på er!♥

Ett italienskt rött till helgen

Bärigt och friskt. Medelfylligt, medelhöga tanniner, körsbärig, hallonsyltig, svag blåbärston, toner av torkade viol. Alkohol 13% och med en sockerhalt på 4.0 g/l. Så står det på Alkos sida. Corte Sconta Corvina del Veneto 2016. En riktig god flaska italienskt rött, för 11€. Det var det här vinet vi bytte till när rosén inte alls passade med sniglarna den där fredagskvällen för ett par veckor sedan.

Dekanterar du vinet? Det gör vi alltid. Ibland längre, ibland kortare stunder. Vi gör det inte så märkvärdigt alla gånger heller. En liten mjölkkanna ärvd av Gubbens mormor duger hur fint som helst. Rätt mysigt egentligen. Med kannan menar jag. Varför dekantera då? Onödigt? Här kan du läsa varför.

Glada och färgranna paket

Idag har vi kalas i stugan. Lillebror fyller år och han uppvaktades lite redan i morse 7.15, innan han skulle till skolan till 8.00. Senare i dag när även Gubben är hemma blir de lite saft och tårta som sig bör.

 

Inga bilder på Lillebrors paket, för dem har vi gömda ännu. Ett fick han i morse och det öppnades innan jag ens hann föreviga det. Här få ni i stället lite tips på andra paketeringar jag gjort och gett bort.

Ni som följt min blogg en längre tid vet att jag älskar att paketera och ge fina gåvor. Inget jag planerar dagar på förhand dock, utan oftast i sista stunden just innan vi ska i väg på fest. Försöker så gott det går att matcha kortet med färgerna i paketet. Korten gör jag själv och har ett antal i lager.

Veck på veck

Nu har har jag kokat vegetariska soppor. Två olika och så mycket att vi ska klara oss några dagar. Passade på att baka fröknäcke på samma gång jag var i farten. Skönt att ha middagsmat förberett och bara att värma.

Innan jul, då när jag hade värsta kuddfabriken i syrummet passade jag på att sy även denna svarta skapelse. Lite pillrigt och arbetsdrygt med en massa veck, men bara man är noggrann, mäter och märker ut, så går det bra. Kudden fick vår guddotter i julklapp och jag ville att den skulle matcha den här. Den jag tryckte och som hon fick tidigare. Jag är sugen på att sy fler av den här veck-varianten. Storgillar den verkligen. Har bara inte gett mig tid ännu. Det är så rysligt fullt upp hela tiden känns det som. En i ljus puderrosa skulle vara fin...mmm... Blundar och ser den redan färdig! Fniss!

Free from gluten - Brödmix

Nämen visst lever vi vanlig vardag också, trots trafikolycka, dödsfall, eftersviter av cancer och ja, alla andra tråkigheter som jag väljer att lämna utanför bloggvärlden. Vardag med inslag av t ex brödbak. Superduper enkelt sådant, för att spara tid och ork.

Jag har testat, en för mig ny, glutenfri mjölmix. En förmånlig variant jag råkade hitta på Lidl. Bara att tillsätta kallt vatten och lite olja. Ska jäsas i form 25 min och gräddas ca en timme. Verkligen enkelt bakat. Riktigt, riktigt gott!

Godast nygräddat och varmt, men hur gott som helst även efter att det varit fryst. Jag skar hela brödet i skivor och frös in i portionspåsar som jag tar fram an efter. Tycker glutenfritt bröd möglar snabbt, därför portionspåsar. De frysta skivorna sätter jag i brödrosten. Nästan lika gott som nygräddat. Har tidigare testat Pirkkas frusna glutenfria deg. Här kan du läsa vad jag tyckte om den.